Historik

Bild från våren 1939 och YK-huset har nått sin fulla höjd upp till takfoten med åtta våningsplan. Foto:  Okänd fotograf. Arkitektur- och designcentrums samling. 

Y.K.-husets historia

Y.K.-huset vid Furusundsgatan 9 byggdes under 1939 av Yrkeskvinnornas klubb i Stockholm. Det invigdes med en stor bostadsutställning i augusti 1939, 11 familjer visa sina hem, och de första boende flyttade in i  september. Huset ägdes av Aktiebolaget Y.K.-huset med Yrkeskvinnornas klubb och de boende som aktieägare. Enligt bolagsordningens §2 var aktiebolagets ändamål  "att förvärva och förvalta fastigheter för beredande av bostäder åt yrkesarbetande kvinnor och dessas familjer jämte annan därmed förenlig verksamhet." 


År 1995 ombildades aktiebolaget till en bostadsrättsföreningen, Brf Y.K.-huset.


Huset  uppfördes efter ritningar av arkitekterna Albin Stark (1885-1960) och Hillevi Svedberg (1910-1990). Det byggdes som en form av servicehus med bl.a. en bemannad tvättstuga, barnstuga, restaurang och gymnastiksal och kallades för kollektivhus. Y.K.-huset var ett projekt som planerades, byggdes och förvaltades av kvinnor och är därför en viktig del av Stockholms kvinnohistoria. Fem kvinnor, alla medlemmar i Yrkeskvinnors klubb i Stockholm, drev och genomförde projektet. 


Idéer kring kollektivhus hade 1931 formulerats i skriften acceptera och fördes fram av Alva Myrdal i Yrkeskvinnors Klubb. I början på 1930-talet presenterade arkitekt Sven Markelius och Alva Myrdal flera projekt till kollektivhus, och 1935 realiserade Markelius ett av dem vid John Ericssonsgatan på Kungsholmen i Stockholm – Markeliushuset. Byggmästare för både Markeliushuset och senare för YK-huset var stockhomsfirman Gumpel & Bengtsson AB. 


Liksom övriga bostadshus på Gärdet blev Y.K.-huset inflyttningsklart på kort tid. Bygglovsritningarna var klara i november 1938 och från grundläggningen kring årsskiftet 1938/39 till färdigt hus tog bygget inte mer än åtta månader. Under den tiden löstes också det mesta av detaljerna i huset. Köksuppställningarna, dvs. kökens inredning, utarbetade Hillevi Svedberg då bygget var i full gång under våren 1939.


Flera väl kända personer flyttade in i Y.K.-huset. Exempel är bland andra journalisten och författaren Barbro Alving (Bang) (1909-1987), journalisten och matskribenten Pernilla Tunberger (1912-1986) och arkitekten Léonie "Lola" Geisendorf (1914-2016). Även i detta avseende fanns stora likheter med Markeliushuset på Kungsholmen. Där bodde bl.a. arkitekten Sven Markelius, sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen (Ottar), barnpsykiatern Gustav Jonsson (Skå-Gustav) och arkitekten Tage William-Olsson


Y.K.-huset utformades, liksom hela Gärdesstaden, i funktionalistisk anda och är liksom grannhusen på Gärdeshöjden ett punkthus. Stadsplanen är omsorgsfullt anpassad till de speciella topologiska förutsättningarna. Husen är generöst placerade i en öppen parkmiljö, ofta med fria utsikter och mycket ljus. Området är en del av Nationalstadsparken.

YK-huset, Furusundsgatan 9, Stockholm

Kontakt och aktuell information

www.sbc.se/ykhuset

 kontaktuppgifter, stadgar, trivselregler,
förvaltningsberättelse, energideklaration m. m.


Hemsidan – kommentarer, förslag och upphovsrättsfrågor 

webansvarig@ykhuset.se